Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Sorg-bearbetning med hjälp av Tarotkort

Sorg-bearbetning med hjälp av Tarotkort

Inlägget innehåller länkar till Roliga prylar

Tarotkortet Temperance – Måttfullhet balans och  väntan.

Så gott som varje dag sedan ca 35 år tillbaka, drar jag ett kort från någon av alla mina tarot-kortlekar. För det mesta gör jag det numer för min egen skull, efter att i alldeles för många år arbetat professionellt med vägledning och karaktärsanalyser. Om jag drar kortet på morgonen blir jag mer uppmärksam på tecken, symboler och händelser där det kan ta plats i mitt eget liv. Ofta väljer jag också att dra kortet på kvällen för att se hur det kan passa in i min vardag och för dagen som just fallit i skymning. Så gott som alltid drar jag ett kort innan jag skriver mina blogginlägg, men det är något jag börjat med på senare tid. Jag har skrivit lite om Tarotkort här

Temperance tarot Måttfullheten ur Crystal Tarot
Temperance tarot Måttfullheten ur Crystal Tarot

Att tolka enstaka kort i ett sammanhang

Jag känner mig ganska specialiserad på att tolka enstaka kort till ett större sammanhang, utifrån det amerikanska perspektivet att aldrig försöka styra någon annan persons vilja eller önskan.  Jag tror att skaran som kan tolka in ett sammanhang i ett enda kort är ganska få. Mina kunskaper har jag fått under många års praktik på ett seriöst amerikanskt forum, där jag även agerat mentor åt ett flertal studenter. Och trots detta finns det bara mer och mer kunskap att inhämta, fler och fler tecken, symboler och arketyper. Om mina meriter kan du delvis läsa om här

Tarot professionell vägledare
Tarot professionell vägledare

Du har chansen att få gratis spådom 

Frivillig donation uppskattas.

Finns nytt att lära varje dag

Jag har en speciell anteckningsbok med flera sidor för vart och ett av de 78 korten. Där skriver jag, när jag hinner och orkar, ner alla nya insikter och reflektioner jag får från just det korten. Detta har gjort att jag kan rabbla nyckelord för varje kort, vilket är grunden om man vill lära sig Tarot från grunden och den symbolik som följt dessa kort på sin resa över världen med början i Italien under 1400-talet (det är vad man tror, ingen vet säkert).

Orakelkort

Det finns också en uppsjö med Orakelkort som man kan använda. Dessa har oftast ingen grundbetydelse så som tarotkorten har. Jag brukar använda Orakelkorten The power of surrender som inspiration när jag skriver ur mig min sorg. Orakelkorten är bra träning för intuition och uppmärksamhet på tecken och budskap från andra livsformer som till exempel andar och högre former som vägledande andeguider  (förklaring enligt Terry Evans) och  så vidare.

Arkana betyder hemlighet

Det är många som väljer att tolka Tarot intuitivt och det gör man naturligtvis som man vill med. Dock är det så att dessa kort är uppbyggda på ett annat sätt med stora och lilla arkanan. Arkana betyder hemlighet. Varje siffra har en numerologisk aspekt att ta hänsyn till. Varje kort hör till en viss svit, varje färg ger en ledtråd . Det finns gott om symbolspråk i tarotkorten. Ja, man lär sig efter hand, men det finns alltid mer att lära. Och ibland kör man fast eftersom man börjar tänka och fundera. På så sätt blandar man kunskap med intuitionen, eftersom inget kort kan betyda exakt samma sak för alla händelser och/eller personer.

Tarotkortet Temperance

Idag blev mitt kort Temperance. Det anses av många vara ett av de svårare korten att tolka och byter dessutom plats med andra kort i vissa lekar. Kortet tillhör de 22 numrerade korten i stora Arkanan och innehåller massor av information. Vi behöver förstå att alla energier har sin plats i ens verklighet och att det inte finns något rättvist eller orättvist med själva livet. Det är vi människor som styr och ställer med våra tankar och våra krav på vetenskapliga bevis. Det går att utveckla hur långt som helst om man vill. När jag tolkar samtidigt som jag skriver och tvärtom händer det att min ledare tar över och kanaliserar genom det jag skriver och jag tänker att jag ska ta reda på lite mer om automatisk skrift. Med eller utan mina kort.

Temperance, Måttfullheten

Korten Temperance har för mig visat sig som ett kort som dyker upp mellan två stora händelser. Och medan man väntar behöver man vara ödmjuk, tålmodig, försöka att inte tappa tron. Kortet har  nummer XIV, det vill säga nummer 16. Detta kan man laborera med även numerologiskt och är man lite tränad börjar det mesta falla på plats i sitt sammanhang. Jag tolkar korten Jungianskt och med psykologisk inriktningar. Här är en intressant sida om olika personligheter enligt Jung.

Så söt Yoda-dräkt för de minsta

Baby yoda dräkt
Baby yoda dräkt

 

Serverat på Nobelfesten

Margita Toller och gemensam sorg

Margita Toller och gemensam sorg

Vi kände inte ens varandra,

Margita, jag och vår sorg.

Ibland känner jag mig social och ibland inte. När jag fick äran att träffa Margita hade mina söner nyligen avlidit. Mina vänner ägnade ganska mycket övertalningstid innan de fick mig att hänga på, samt betala min beskärda summa för ett besök och en upplevelse jag aldrig hade önskat mig. Och som heller aldrig hade blivit av om inte mina vänner, mina tanter, som jag kallade dem, övertalat mig.

Jag tänkte hur som helst skriva lite om mitt möte med Margita Toller

Året var nog 2019,

Det hade gått ca två år när jag och mina vänner besökte den här damen som hade (har?), en fantastisk samling av gamla dockor, gamla kläder och inte minst av allt gamla hatter. Margita är garanterat en av de mest originella personer jag har träffat. Och helt klart räknar jag henne till en del av mitt tillfrisknande efter pojkarnas bortgång. Det blev nästan som en telepatisk kontakt med denna kvinna.

Vi tantvännerna fick vara med om samma rutiner som de flesta andra som kommit på besök till Margitas hemvist , fattigstugan i Lemnhult. Det är inte helt lätt att hitta Himmel och pannkaka  på google. Men är man envis kan man hitta visst material som är skrivet av andra personer som träffat Margita.

Det var som om vi visste om varandra,

eller om det bara var så att vi kände av varandras tankar och energier. Jag visste inte att Margita också hade mist en son. I en tragisk olycka. Vi pratade länge och öppet om detta och jag tror inte att det uppskattades att hon och jag kom in på ämnet. Man ska väl inte tala om döden medan man ska roa sig?

Det verkade inte vara populärt.

Gamla hattar
Gamla hattar, Margita valde ut kläder åt mig

Margita Toller med en av alla sina dockor

Naturen är läkande för själen

Har man problem med sin hälsa så är naturen kroppens bästa vän.

Vare sig du har ont i själen eller ont i kroppen så är naturen det bästa för dig. Du kan krama om träd eller du kan gå ut med din hund i skogen.

Nu är det också stor chans att hitta massa olika bär i skogen om du går lite djupare in i skogen. Tänk på att inte gå ut när det är jaktsäsong då folk bär vapen så att du inte blir skadad. Låt heller inte dina husdjur gå ut i skogen för du behöver också skydda dina djur såsom du skyddar dig själv.

Klä på dig riktigt varm med en lång dunjacka och varma skor. Helst ska du ta på dig fodrade stövlar och sedan är det bara att ge sig ut i skogen. Tänk på att inte vara ute i skogen när det blir mörkt för då kan du ha svårt att hitta tillbaka. Eller så tar du med dig en lykta eller ficklampa så att du ändå både hittar i skogen och hittar ut ur skogen när du börjar bli trött och vill gå hem igen.

Hunden behöver också varma kläder

Sätt på hunden också lite extra varma hundkläder så att inte din hund fryster. För om hunden fryser så måste du bära hunden och då blir du trött. Om det är en liten hund så blir du inte trött. Är det en stor hund du måste hålla i så kommer du säkerligen bli väldigt trött ganska fort.

Smörgås som matsäck

Ta även med dig matsäck och det kan du göra från närmaste Hemköp eller en annan butik. Du ska då ta med dig smörgåsar och varm choklad. Ta inte med dig kaffe för då blir du bara kissnödig och måste stanna upp för att kissa. Kan vara jobbigt att kissa i skogen när man har så mycket kläder på sig.

Skogen har läkande krafter (the power of surrender)

Skogen har läkande krafter (the power of surrender)

Skogen har läkande krafter

Blogginlägget innehåller länkar från Canvasbutik

Den 5 december 2017 är en dag i livet som för alltid fastnat i mitt minne. Det var den dagen polis och präst gav mig ett dödsbud. Min  yngsta son var död. Jag har skrivit mycket om denna händelse, bland annat här.

Den sista godnattsagan

Men allt går inte berätta om på en gång, det skulle bli för mycket, det skulle ta alltför lång tid för mig att fokusera, minnas och förvandla upplevelser och känslor till ord. Dagen är noterad i min gamla blogg: Den sista godnattsagan

Jag minns inte hur och var jag började blogga, men jag minns att jag flyttade till blogspot då Metrobloggen lades ner. Jag hann spara alla mina inlägg, då jag inte visste hur jag flyttade bloggen. Dessa gamla inlägg från alltings början finns som sagt sparade där.

Skogen var vad jag kom att tänka på när jag tittade på dagens kort.

Surrender to the beauty of the natural worldf
Surrender to the beauty of the natural world

Det första som hände den 5 december 2017 har jag skrivit så mycket om så det torde vara lätt att hitta.  Jag har inte skrivit om vad som hände efter att poliserna och prästen lämnat mitt hem.  Och om det ska jag skriva i något annat inlägg så småningom. Inte för att be om medlidande, utan för att visa reaktioner man kan få och som kanske kan vara till tröst åt andra drabbade. Man är faktiskt aldrig ensam. Jag har förlorat två barn, men jag känner till de som förlorat tre. Och de som förlorat hela sin familj.

Vad ska jag ta mig till med denna smärta?

Den 6 december vaknade jag upp till en helt ny verklighet som är svår att beskriva. Det som nyss var så intensivt fanns plötsligt inte mer. Jag försökte förstå och som filosof försökte jag redan i chocktillstånd söka efter sätt att överleva. Inte för att jag hade någon lust, utan för att jag hade ansvar och vilja. Där någonstans kände jag att jag behövde komma ut i skogen.

Skogen låter mig ta del av alla elementen

Och jag tror att det är vad dagens valda kort bekräftar för mig. Att acceptera att jag behöver släppa taget om det som har gått förlorat. Och sätt på hur detta arbete med mig själv skulle kunna ske.

Dagen före dödsbudet togs denna bild av Zanna (rip) och Ruffa, Jespers valp

Zanna och Ruffa 4 december 2017
Zanna och Ruffa 4 december 2017

Så i  naturen har jag hittat så mycket tröst och läkande. Jag har varit i skogen och skrikit det högsta jag kan och det har gjort att jag kunnat släppa ut mycket spänningar. Skogen är ett av de sätt som hjälpt mig försöka läka. Kanske mest av allt.

Topplistan Canvasbutik

 

Depression och sorg

Depression och sorg

Depression och sorg är inte samma sak

Frågan är dock om sorg kan leda till depression. Inte ens experterna är överens om vad som är vad. Det finns forskare som säger att depression är en del av sorgens faser. Och andra som säger att depression och sorg är olika saker. Vid sorg har man tappat lusten, men klarar av att med sorg i hjärtat utföra sina dagliga uppgifter. Medan man vid depression inte känner lust att utföra desamma. Men hur blir det om någon känner både sorg och depression samtidigt då?

Jag tror inte man kan skilja på sorg och depression efter en viss tid.

Man kanske var deprimerad när sorgen inträffade. Man kanske blir ännu mer deprimerad efter insikten av vad sorgen burit med sig. Kanske depressionen varit ditt liv så länge att du inte minns något annat. Och när sorg slår till, kanske man glömmer sin egen depression och fördjupar sig i sitt sorg-arbete. Det går inte att tänka på något annat än den förlust man just har genomgått.

Om man tänker sig en lång depression

där allt bestått av en viss slags sorg, en obehaglig föraning om något som kommer att inträffa i framtiden. Och om man dessutom får rätt. Det man benämnde depression var kanske istället en sorgsen föraning, en föraning i ett förtvivlat hjärta som fastän det redan var krossat skulle komma att krossas igen. Inte bara en gång heller.

Sorg och depression höll mig vid liv

Hela mitt liv var en sorg och en depression, som en påse med ett hål i botten. Mitt liv fylldes av olika aktiviteter som ansågs vara bra för mig (eget val). Sorg och depression blir ett grundläggande tillstånd som man ständigt behöver arbeta med. Sorg och depression tvingar en att göra bra och goda saker så att man kan inbilla sig att livet är bra. Men egentligen har man hakat upp hela sin tillvaro på sorgens grunder. Medan man tror att man är den personen som upplever sorg och depression.

Så vad händer när sorg blir ännu mer sorg?

Med det menar jag att det man sörjde och var ledsen för plötsligt försvinner från ens liv. Man blir fri och ska försöka hitta tillbaka till sig själv och vem man egentligen är, var, försökte, trodde eller ville att man skulle vara. Medan man hängt upp hela sitt liv på ansvar, ta hand om och tycka synd om.

När dagen kommer och man befrias

Det som oroat en försvinner. Mina barn dog. Tiden stannade den 5 december 2017 när mitt yngsta barn dog. Många vatten har sedan runnit under broarna. Jag har gjort mycket för att hjälpa och stötta mig själv. Men jag tror att det var en fasad som jag hittat på, ett slags skådespeleri som jag inte ens själv förstått.

Tiden har vaknat

Ja, lite så känns det. Tiden har gått igång igen och frågan är vad jag gjort med den och vad jag har tänkt att göra med den. Jag har kunnat göra allt jag velat, det vill säga, att jag velat ha lugn och ro. Jag har velat vila och slippa stress och oro, telefonsamtal på natten, poliser som bankar på dörren, söner som vänder upp och ner på hela lägenheten medan brandlarmet går i gång medan en Pan Pizza sakta svartnar i ugnen.

Nu är det slut med det!

De orden känns fortfarande som något jag har drömt. Och jag undrar stilla hur jag nu ska komma vidare. Jag har gjort allt det jag ville, vilat, ägnat mig åt mina intressen, sytt, stickat, gått på yoga och glott på Netflix, medan jag bäddat ner mig i sängen och försvunnit in i det jag har kallat för “bubblan”. Inuti bubblan existerar ingen omvärld. Frågan är om jag själv existerar utan omvärld? Jag drar  ytterligare ett kort ur “surrender to…” och hoppas att jag ska hitta ett sätt ut ur min depression, hitta mig själv igen och ta reda på vem jag är efter så här lång tid,

Surrender to your souls path
Surrender to your souls path

Surrender to your souls path

Och jag som trodde min gudomliga livs-stig var att leda mina barn mot ett bra liv.

 

Ha tillit till din intuition! Andlig utveckling!

Ha tillit till din intuition! Andlig utveckling!

Andlig utveckling

Inlägget innehåller länkar till PFC och Nextory

Jag talar mig alltid varm om PFC-kortet, det perfekta och enklaste sättet att ha koll på vad som handlas. Även att skapa budget och olika mål. Gratis att prova!

Idag ska jag skriva lite om kraften vi har inom oss själva och hur vi kan träna oss i tillit till vår kraft via andlig utveckling

Det är lätt att säga, men svårare att genomföra, med tanke på alla intryck och all påverkan utifrån. Inspirationen kommer även idag av orakelkorten jag tidigare skrivit om och som har blivit speciella för mig. Bland annat har jag skrivit om förändring här.

Jag har också skrivit ett inlägg om ödmjukhet, om att lätta på sitt ego och låta någon annan få rätt ibland.

Vartenda kort har som rubriken The power of surrender, till syfte att ge oss själva bekräftelse. Syftet är även att påminna oss och att stärka oss i det vi egentligen redan vet.

Jag återkopplar det mesta jag skriver om till händelser i mitt liv, framförallt mina fyra söner och  till all lärdom jag fått av det. Det är intressant att dra dessa kort, stanna upp i nuet och se vad som kommer för ens inre syn

Idag kom nedanstående kort upp:

Surrender to trust
Surrender to trust

Detta får mig ofelbart att minnas alla så kallade “goda råd” man, som nybliven förälder fick. Alla broschyrer, instruktioner, kontroller, släktingar, mor- och farföräldrar, u name it! Medan allt man ville var att vila med sin nyfödda bebis för sig själv och att möta detta nya liv. Att vara ifred och klura på vad för liten individ man fått att göra med. För vi har ju alla olika personligheter. Inte ens tvillingar har samma personligheter. Så varför skulle då mitt barn stoppas in en skokartong som var för liten för deras kreativitet. Om detta ämne finns mycket att skriva då man väl kommer igång, men det får bli en annan gång.

Anton, liten och vild med skyddshjälm
Anton, liten och vild med skyddshjälm

Jag älskar detta foto.Med alla goda råd från alla håll och kanter blev jag förvirrad och tänkte: Om jag tror på en sak, men gör något annat och allt blir fel – då kommer jag klandra mig själv och andra. Så istället bestämde jag mig för att följa mitt hjärta och därmed förhindra att jag, i framtiden, skulle skuldbelägga mig själv. Jag följde min intuition och jag hade oftast en telempatisk kontakt med mina fyra söner. Har skrivit lite om telempati här

Intuition

Att lita på sin egen intuition är ingenting som vår svenska skola lär ut. Därför blir vi ofta osäkra. Jag skulle gärna rekommendera en kurs i medial utveckling steg 1 om du är nybörjare. Där kan du få stöd och hjälp att släppa ut det du tror och tänker, men inte vågar säga. Sådana kurser ger ofta god feedback och gör oss mer uppmärksam på symboler och tecken,

Jag har gått många kurser och har alltid känt mig trygg, visst har det tagit emot många gånger. Men grejen är ju den att alla vill veta vad just DU tänkte på just då. Lite skrämmande i början, men snart växer tilliten till dig själv och att din intuition är väl värd att lyssna på. Dock är ämnet stort och ingenting som kan avhandlas i enstaka blogginlägg. Följ mig gärna på sociala medier och på blogbiz. Jag har mycket att säga och en lång och tuff livsresa att dela med mig av.

Nu ska jag vara lite partisk och rekommendera två olika personer som varit mina kursledare inom andlig utveckling.

Livskraft Eksjö med Jennie Fridh

Unika samtal med Linda Kensén

Läs gärna Jespers bok 

Eller Katarina Morfina

Jobba på spålinje?

Jobba på spålinje?

Innehåller länkar till Nextory

Med uppmaning att läsa Jespers bok

Temat med korten ” The Power of surrender cards”,

gav mer inspiration och skriver gärna om dessa kort, då det hjälpt mig komma vidare med mitt liv. Tarotkorten är min vägledande stjärna, som jag alltid använder, så gott som dagligen för att lära mig mer om mig själv och andra. Jag tycker det bästa med dessa kort är att man får en kraftfull insikt om vem man egentligen är, hur pass stort ens ego är och hur mycket insikt man kan få angående relationer, sina egna, såväl som andras.  Jag har jobbat i ca tio år på olika tarotlinjer och  vet att många bara svarar som de tycker och känner just då. Det är ok med intuitivt tolkande, det är så klart bäst att alltid lyssna till sitt hjärtas rösta och lägga märke till det som först kommer upp när man får en fråga från någon som söker hjälp.

Tarotlinjernas tickande minuter

Jag vet inte om jag kommer jobba mer med tarotlinjer på det sätt jag gjort. Visst, allt handlar om pengar, men att pressa anställda till det yttersta kan vara otroligt stressande. Jag har slutat ta betalt och jag ger till den som behöver mig. Jag har kunnat göra detta då jag avslutat moms och F-skatt, vilket var tufft att jobba med, samtidigt som man börjar känna sig mer och mer utbränd, mer och mer stressad, kunder som säger att de betalar minuttaxa och pressar en seriös tarottolkare till det yttersta för snabba svar.

Att jobba på spålinje

En del blir irriterade på oss ”spå-damer” som vill profitera på andras olycka. Men jag tror inte så många skulle vilja byta ett 8-17-jobb mot ett jobb, där de aldrig kan ta rast, inte vila, inte gå ut med hunden och inte ens gå på toaletten. Samt att få en femma per minut. Det är inte vi spå-damer som tjänar pengar på tarotlinjerna. Oftast inte hur som helst. Jag har alltid haft nöjda kunder och har massa positiv feedback. Men  tål inte stress och att min tid begränsas av ett tickande minutpris. Jag är nämligen helt seriös vid användning av mina tarotkort och/eller svarar på andliga frågor. Jag är tränad i intuitivt tänkande, meditation, öppna upp chakran och ser bilder och får budskap. Jag är telempat och har svårt att stänga ner när för att slippa se lidande i världen eller runt omkring mig. Den som är mindre andligt tänkande kan ju byta namn från telempat till högkänslig. Det råder dock ingen tvekan om att vissa personer kan känna av och ta in andras känslor.

I vargtimmen dog min son

Som den natten när Jesper dog. Jag skrev till min kompis på chatten att nu är det vargtimmen och undrar vem som ska dö i natt. Tyvärr så fick jag veta det dagen efter. Min yngsta son var död i en överdos av Loperamid. Den dagen stannade min tid. Men jag kanaliserar min son hela tiden och det är bara för att han vill det som jag hela tiden skriver om sorg, aldrighet och längtan. Samt att jag känner in andras känslor.

Så dagens kort blev Surrender your need to always be right.

Surrender you need to always be right
Surrender you need to always be right

Min mormor brukade säga till mig: Bara håll med och gör sen som du själv vill , så blir det inget bråk.

Mormor, Svea Breilin
Mormor, Svea Breilin., min vackra mormor, bästa mormor, saknar dig!

Jag bär alltid mormors ord i mitt hjärta, men så svårt att inte reagera med sitt ego och sina impulser. Begrunda dagens kort om att släppa taget, som jag förut skrivit om både här och där.

Och när jag tog körkort 1978 sa mormor: Bara stå still om det händer något i trafiken så kan det aldrig bli det fel.

Den enda du kan förändra är dig själv

Den enda du kan förändra är dig själv

Inlägget innehåller annonslänkar från Soul Factory

Jag tänkte inleda detta inlägg med

“Sinnesrobönen” 

Alla kan be den, men inte alla kan förstå den. För att få hjälp att förstå den har jag ibland använt mig av orakelkort vid namn The power of surrender. Du kan köpa den till dig själv här 

Du kan behöva vägledning

Att förstå innebörden av “att släppa taget” har tagit mig många år, många sorger och misslyckanden. Hur då släppa taget? Hur gör man när man lider och hjärtat slits i tusen bitar? Hur släpper man taget om denna hopplösa smärta?  Tidigare inlägg om upplevelsen kan du hitta här.

 Idag drog  jag ett nytt kort för detta,

Ja, det gäller att kämpa och att komma vidare i livet. Om vi ska må bra kan vi inte fixa andra, bara oss själva. Vi kanske kan fixa sättet som vi förhåller oss på och de förväntningar vi har, men aldrig någonsin ska du tro att du kan rätta till någon annan människas problem. Jag har försökt och jag är nog till och med född sådan. Vad jag fått veta, efter alla år av studier och att lyssna till andra personers lidande, är att det mesta har sina rötter i barndomstrauma. Trauman som man kanske inte ens minns. Men när du väl hittar ditt eget personliga trauma kommer du att se det och förstå det. Det kommer att riva upp såren. Bra eller dåligt? Jag vet inte än. Man har ju rätt att gå vidare och tro att allt varit bra.

Fix you
Fix you

Men en gång var du ett litet utsatt barn utan kraft att försvara dig eller förstå vuxenvärlden.

Därför är det fullt möjligt att du bär på ett trauma från barndomen och därmed skulle även dina jobbiga känslor kunna klassas som ptsd

Det vill säga post traumatiskt stresssyndrom.

Och den enda som kan fixa detta är du själv!

Du har givetvis möjlighet att söka hjälp inom olika instanser, få råd, få mediciner, terapi och så vidare. Men bara om du vill och orkar. Det jag vill komma fram till är att man behöver läka sig själv och att lära sig att förhålla oss till de situationer som uppstår i livet och runt omkring oss. För att orka fortsätta leva, trots våra trauman från barndomen eller från vuxenvärlden. Från söndertrasade relationer och brustna hjärtan.

Intressant nog var kortet jag drog slumpmässigt idag

Surrender the idea you can fix someone.

Det fungerar inte, därför att varje människa som är vuxen har ansvar för sina egna val och behöver hitta sina egna sätt att laga sig själva.

streptococker efter injektion
Streptokocker efter injektion

På fotot kan man se min son Anton, som hade många svårigheter, och kanske var för skör för livet vi lever här. Vid tillfället miste han nästan högerarmen. Han spelade gitarr som en Gud.  En del fel i denna kanske, men de jammar, Anton och hans pappa…. Vila i frid, saknad, älskade barn! Jag saknar dig med mitt brustna hjärta

Citat: Symtomen har gjort att bakterierna ibland i folkmun kallas “mördarbakterier”. Sjukdomstillståndet är livshotande och det är viktigt att få rätt vård snabbt. Infektionen behandlas med antibiotika.

Berörande video

Orättvisor i vården av beroendesjuka med mera

Inlägget innehåller annonslänkar från Nextory 

Rekommenderar denna blogg idag!

Orättvisor i vården av beroendesjuka med mera.

För snart 20 år sedan, jag minns inte exakt, slutade jag att använda nikotin.  Nikotin är ett beroendeframkallande nervgift. Det var ett löfte till mina barn att jag skulle sluta innan årets slut och jag tror att det kan ha varit år 2003. Men eftersom jag har tappat tidsuppfattningen minns jag inte precis vad som hände den perioden. En sak är i alla fall säker; tack gode Gud att jag slutade, just då. För det var den tiden när allt kändes ok och bra. Jag var uppåt i min biorytm, vad det nu är), och kände mig kreativ, rik och lycklig. Men jag var en inbiten nikotinist. Verkligen inbiten! Jag hade börjat tidigt, redan som barn och när jag var 15 år gjorde jag mitt första försök att sluta.

Rastlösheten var spöket och demonen

Nikotinet hjälpte mig mot min rastlöshet som jag alltid burit med mig – den rastlösheten som gör att det, hela tiden, behöver hända saker och ting, att jag inte kan stanna upp och njuta av ögonblicket, utan måste stressa vidare hela tiden. Ända tills jag rökt så mycket att hjärtat flimrade och andningen var så snabb att jag inte längre kunde följa guidade andningsmeditationer. Jag kunde inte heller föra normala samtal, eftersom min röst kändes helt förstörd och jag behövde harkla mig hela tiden. Det var dags!

Demon bild
Demon bild

Men det var inte första försöket.

Bakom mig hade jag mängder med mer eller mindre långa uppehåll eller som jag hellre hade velat kalla dem: avslut. Jag var storrökare och tenderade att bli kedjerökare. Men en dag var det nog. Jag kände mig sjuk när jag vandrade i skogen. Och när jag trodde att någon högg ner träd med yxa, var det istället mitt eget hjärta som bankade så hårt. Jag hade läste boken ”Äntligen icke-rökare” av Allen Carr. Boken påverkade mitt kognitiva tänkande och jag började se nikotinet som en röd liten demon i bakhuvudet. Jag skulle kunna svälta den eller göda den, valet var mitt och motståndet hårt.

Men som tur var fanns det en genväg, en medicin

Eller ett nikotinsubstitut som är väl känt i dess olika former, varav det mest kända torde vara Nicorette. Detta var ingen billig medicin, men jag kunde köpa den på Willys, eller om det hette Hemköp på den tiden, jag minns inte. Jag hade provat förut med Nicorette, men det hade alltid slutat med återfall. Men just den här gången så lyckades det. Efter alla cigarretter, snus, tuggtobak, you name it, så var det ändå den dyra medicinen som hjälpte.

Jag kunde välja styrka och mängd efter eget önskemål

Jag tänkte det får bli en ordentlig dos så jag inte känner, någon som helst nikotinbrist. Jag köpte tuggummi och plåster, de starkaste jag hittade och det ena plåstret skulle verka 24 timmar, alltså dygnet runt. Jag skulle inte behöva vakna och känna mig nikotinsugen, bara känna mig irriterad och deppig för min brutna rutin att gå upp på morgonen, dricka kaffe och röka cigarretter.

Och varför tar jag upp detta helt plötsligt, kan man fråga sig.

Jag gör det på grund av orättvisan i hela det förbaskade systemet. Och att vissa måste vara friska innan de får vara sjuka. Och vilken sjukdom jag syftar på är väl inte så svårt att lista ut? Jag syftar på beroendesjukdom och jag tror att det är den enda sjukdom, där man först måste bli frisk innan man blir sjuk. Vid alla andra sjukdomar har man rätt till en medicin som hjälper, det vill säga, i de fall det finns en medicin.

Man tar sig för pannan!

Unga människor självmedicinerar och får ingen hjälp. De vill sluta, men får ingen medicin, även om de ber om det. Det går inte för sig att dela ut beroendeframkallande mediciner till patienter som är beroende. Men det går bra att dela ut hjärtmedicin till de som riskerar att dö av hjärtsjukdom. Jag kan visserligen, som icke-beroende, se skillnaden, samt förstå uppsåtet till varför detta sker.  Är det verkligen så här vi ska behandla våra medmänniskor?

Ska man behöva lägga sig på järnvägsspåret?

Ska man behöva lägga sig på järnvägsspåret som Jesper gjorde, eftersom man vet att man blir av med sin medicin om man har tagit ett återfall? Ska man behöva överdosera till exempel en receptfri medicin som Loperamid för att få en helt normal behandling med  Laro-programmet: Subutex, Suboxone, Metadon eller Cannabis? Ska våra medmänniskor inte våga söka sig till vården när demonen förlett dem tillbaka in på den självmedicinerande vägen? Ska man verkligen plåga ihjäl sina medmänniskor, innan de kan få en medicin som hjälper. Som Nicorette till slut hjälpte mig. Hur många fler ska dö i skräck för inlåsning och tvångsvård?

Järnväg, järnvägsspår, räls
Jag provade att se dödslängtan från mitt barns perspektiv. Så ja la mig ner på rälsen.

Jag bara undrar….

Som mina eventuella läsare säkert förstår var mitt inlägg om nikotin en liten petitess för att påvisa orättvisor i vården. Jag var inte guds bästa barn, men jag slapp bli jagad, och plågad så långt det var möjligt på den tiden. Fotot symboliserar ungdomens längtan att prova nya saker. Oftast de saker som vuxna gör. Röker och super.

Längesen och utan ansvar för andra
Längesen och utan ansvar för andra

 

 

 

När jag går ensam

Inlägget innehåller annonslänkar från Nextory

Att gå ensam

Det är svårt att förklara hur det känns när jag går ensam. Jag har nog alltid varit en tänkare. Men när jag är ensam blir tankarna förvildade, eller hur jag ska uttrycka det. Kanske skulle jag lyckas ta tillbaka kontrollen, men vet inte om det är det jag vill. Jag vill tro att mina barn finns här med mig och jag vill tro att de talar till mig genom olika tecken, varav musiken är ett av tecknen. Musiken var ju allt för dem.

Budskap från de döda

I ensamheten, tror jag att musiken i hörlurarna ger mig budskap från mina döda söner. Det är dock inget jag känner för att berätta för mina läkare, då de har en utbildning som baseras enbart på vetenskap och emperiska bevis. Det fanns en tid, då jag själv studerade på en vetenskaplig nivå. Och jag upplevde att jag tappade lite av min intuition, min andlighet och min förmåga att stilla ta till mig tecken från universum och det jag upplevde behövde analyseras och studeras. Det var som om jag började tappa min förmåga att se andra utifrån ett andligt perspektiv. Och att min förmåga till prekognition förminskades.

Jag skulle inte vilja att det blev så. Jag var intresserad av att lära mig teorier, metoder och så vidare. Men samtidigt var det förundrande att uppleva att jag tappade bort mitt hjärta för att min hjärna skulle ta över. Min förmåga att känna, känna på mig, tro med mera, allt gick till mina egna analytiska vetenskapliga studier och jag visste inte om jag borde hoppa av min utbildning, eller stanna i det trista varandet.

 

Mina söner var vid liv

Mina pojkar var vid liv när jag studerade. Jag vet inte om jag inbillade mig att jag skulle “bli något“, som Magnus Uggla sjöng 1977. Lyssna på Plast! Det finns ett budskap i den låten.

Det var vår tid då

Tiden när det fanns mänsklighet och empati. Tiden innan mina barn dog, den tiden som mina döda söner inte fick känna. Stödet som kom från musikerna som proggade och som säkerligen hade kunnat ge det stöd som mina barn hade behövt och som jag själv behövde för att inte spåra ur. Jag kunde hämta luft, Uggla var en av dem som förstod, inte ensam, det fanns fler, men Uggla fick en särskild plats i mitt hjärta med sitt 1977

Ett ljus i mörkret för mina barn
Ett ljus i mörkret för mina barn

Jag lever. Jesper och Anton är döda. Jävla skitliv!

Rekommenderar er att läsa Jespers bok för att få lite förståelse för smärtan!

Till startsidan