Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Internationell overdose awareness day inträffar den 31 augusti.

Internationell overdose awareness day inträffar den 31 augusti.

Detta inlägg innehåller annonslänkar från Nextory ljudböcker

Budskapet sprids hela augusti.

Och här ovan ses mitt bidrag för de som gick ifrån oss alldeles för tidigt.  Det är inte så mycket man kan göra, utöver att fortsätta väcka uppmärksamhet för de som fallit offer för lagar som bara gjort allting mycket sämre. Själv var jag ung under 70-talet. Då var narkotikalagen (för den som orkar läsa 47 sidor),lite annorlunda.

Min avsikt är inte att påverka eller uppmuntra någon att använda narkotikaklassade preparat.

Min enda avsikt med att aldrig sluta skriva om mina döda barn är att försöka rädda nästa.

Ovanstående länk leder till min vän Tina, vars sons öde är mycket likt Jesper och Antons. Tillägger att det kallas “livsöde” men att jag inte tror på något öde.

Jag tror på val. Och det här med “val” ska jag utveckla någon annan dag.

Lila kors hedrar offer för överdoser
Lila kors hedrar offer för överdoser

Det finns de som säger att jag ältar

Men de har fel! Faktum är att jag har återfötts och har börjat hitta mig själv som jag sökt efter så länge. Mig själv som fick falla åt sidan för 36 år sedan då jag vigde mitt liv åt att ta hand om mina älskade barn.

Dumma ord:

Älta, gå vidare, släppa taget, de har fått frid, de lider inte mer och liknande ord som är tänkta att hjälpa eller vara till tröst. Men det är bara det att vi m å s t e få sörja att vi har blivit amputerade. Som jag förut skrivit om. Men det hjälper inte hur mycket jag skriver om det. Det kommer alltid nya personer som ska hjälpa mig (oss), jag och mina olyckssystrar/bröder. Jag har tidigare skrivit om det här

Vi är fortfarande rörande lika i vårt tänkande,

Jag förlåter Er andra och söker tröst hos mina systrar. Vi vet att det inte finns några ord till tröst. De flesta av oss försöker kanske stå ut med de “uppmuntrande” orden. Försöker förstå att Ni inte förstår och att ni försöker att mena väl. Men just därför behöver jag skriva. Eller bland annat därför behöver jag skriva. Kanske någon läser. Vem vet.

Min blogg kan vara kraftigt kaotisk

Jag har otroligt många intressen och nästan lika många engagemang. Jag vill berätta om allt. Jag vill skriva om allt och förmedla stöd och tröst i allt det onda. Jag kom hit till blogbiz för att skriva om andlighet och det spirituella, men mitt hjärta väljer vad som ska skrivas. Eller kanske något annat osynligt. Men det andliga är fortfarande en stor del av den jag är. Det har jag med mig sedan jag var ett litet barn.

Hjälp oss gärna sprida budskapet;

det är inte så spritt i Sverige ännu. Men självklart ska dessa offrade själar också ha en dag, en färg och bli ihågkomna för den de var. Inte för sjukdomen som drabbade dem.

Några av dem kan man se på denna tragiska, men viktiga sida

Läs gärna Jespers bok!  

Eller min egen om hur de senaste tio åren har påverkat mig (prosa)

 

Efter döden – sorgbearbetning

Efter döden – sorgbearbetning

Inlägget innehåller annonslänkar från PFC   som jag rekommenderar till alla.

Sorgbearbetning

Egentligen faller detta inte in under begreppet “sorgbearbetning” så som det lärs ut av personerna bakom boken med samma namn. Boken kom till när den ena författaren förlorade sitt barn och går ut på att skriva brev till den döde, där man får bearbeta känslor av skuld och det som aldrig blev sagt. Jag har inte läst hela boken, men köpte den långt innan mina barn dog för att bättre kunna hantera mina kunder på de olika spålinjer jag jobbat på. Här skulle jag kunna länkat till en vettig spålinje, tyvärr känner jag bara till min egen och det är ingen telefonlinje, utan mer en sida som ger kort vägledning och om någon vänlig själ vill ge en donation för min tid. Min utbildning har kostat mycket pengar och mycket energi, men allt har skett av fri vilja. Nu som sjukpensionär känner jag att jag vill ge en del gratis

Certifierad pro tarotläsare
Certifierad pro tarotläsare

Men är som sagt tacksam för donationer om någon skulle tycka att mina läsningar har något att ge.

Allt efter din förmåga. Eller inget.

Som sagt finns det många olika sätt att bearbeta sin sorg. Men att stänga in den och låtsas att inget har hänt, är inget jag tänker rekommendera.

Det jag upplevt som mest trösterikt är speciellt allt skapande. Att sitta stilla och måla sina känslor, att dansa loss i befriande dans, att samla sig med olika yogatekniker

Jag har gjort en lista!

Om du har frågor kring mina förslag, hör av dig! Jag hjälper så gärna med det jag kan!

Internationelloverdoseawarenessday

inträffar den 31 augusti med start och förberedelse hela augusti.

Mer information kommer förhoppningsvis. Jag vet inte dag för dag hur jag kommer att må, eller vad jag kommer att orka.

Jespers födelsedag
Jespers födelsedag och international overdose awareness day

Gå gärna med i min facebook grupp, om du håller med mig.

Please help us, join us, thank you from the bottom of my heart for your support!
For my two sons in heaven !
Thank you for your support !
Means gold to me.
And for all the others #räddanästa
Also a place for me, friends and relatives to share beautiful memories of two beautiful young men, who left way to early. <3
Till minnet av Anton och Jesper samt alla deras olycksbröder och systrar.
Vi får aldrig glömma alla dessa ungdomar som offrat sina liv till följd av stora fel i vården av sin dödliga sjukdom.
En grupp som riktar stark kritik mot ett system som säger att vissa sjuka och döende människor ska vara på sjukhus, och andra sjuka och döende människor ska straffas, fängslas, tvångsvårdas. Trots att det finns mediciner har de sjuka inte någon självklar rätt till dessa. Först måste de förnedras, kroppsundersökas, lämna blod- och eller urinprover. I skolan lärde vi oss att vår kropp tillhör oss och ingen annan. Ingen får röra vår kropp utan vårt medgivande.
Observera att denna grupp är för #avkriminalisering av eget innehav. Denna grupp har inte tagit ställning till #legalisering av alla droger.
Oavsett vad man har för åsikter, kan det här vara en grupp till hjälp och stöd. I gruppen kan man se hur oskyldiga lyckliga barn dras in i #beroendesjukdom på olika sätt.
Och hur man kan försöka hjälpa
Idag vill jag leva (Jespers ord när han kände sig vara på rätt medicinering)

Idag vill jag prata om diagnoser

Felaktig användning av ordet “diagnos”.

Det gör mig så trött att folk har börjat missbruka ordet. De kan till exempel uttrycka sig genom att säga: “Den personen måste ju ha en diagnos, med det beteendet!”. Jag känner hur min irritation stiger och jag vet att de med diagnos menar olika så kallade “bokstavsbarn”. Bokstavsbarn som uppenbarligen även kan vara vuxna med problematiskt beteende, beter sig på ett visst sätt. Men tänk om man bara kunde korrigera sig så lite att man kallar det “bokstavsdiagnos”. Är “diagnos” i modernt språkval detsamma som ADHD, autism, Tourette syndrom och så vidare? Enligt vad jag har lärt mig i skolan så är en diagnos en samling symtom på sjukdom. En läkare kan ställa en diagnos med hjälp av symtom och vissa medicinska undersökningar.

Så vad betyder då ordet “diagnos”?

Diagnos spice-överdos
Diagnos spice-överdos

Enligt en medicins sida på Internet hittar jag en lång rad med olika diagnoser. Ta en titt där, om du har lust. Där kan du lära dig att det finns väldigt många fler diagnoser än de som ges till udda eller stökiga barn. Och givetvis även till vuxna med liknande problematik. Att ha psykiatriska sjukdomar eller funktionsnedsättningar är inte heller endast en diagnos. En diagnos är en sammanställning av symtom som är typiska för en viss sjukdom.

Alla mina barn har och hade olika problem,

de hade olika diagnoser, men ingen av dem hade en “diagnos” som innefattade alla de så kallade bokstavskombinationerna. Min avsikt är inte att förringa att funktionsnedsättningarna, i sina olika uttryck och kombinationer existerar. Jag är så trött på att höra ordet användas i fel sammanhang – “han/hon har måste ju ha en diagnos”!

Diagnos: dubbelsidig inflammatorisk bröstcancer

Diagnos: dubbelsidig inflammatorisk bröstcancer.

Ok, han/hon kanske har fått en diagnos.

Man ä r inte sin diagnos. Ingen föds och har en diagnos, man föds med olika förutsättningar, genotyper och i olika miljöer. Det är en påverkan av flera faktorer som kan hjälpa en läkare att ställa en diagnos. Vissa sjukdomar är ärftliga och andra har vi tillförskansat oss eller fått genom påverkan av miljö, matvanor, eventuella gifter man utsatts för och så vidare. Så vad har personen för diagnos? Har den någon alls? En del är friska livet ut och får aldrig någon diagnos.

Jag ber er för allas bästa sluta säga “han har diagnos”.

Det låter så allvetande och så nedsättande, då de typer av funktionsnedsättningar som oftast menas, när man uttrycker sig på det sättet är stigman som används att döma barn. Inte bedöma, för det kan ingen lekman göra. Man kan tro och tänka. Men att bestämma att någon har diagnos är helt enkelt inte något man kan göra eller som är ok. Låt medicinsk expertis bedöma huruvida någon ska få en diagnos och i sådana fall också sammansätta symtomen till en typisk sjukdomsbild, som till exempel kan vara diabetes, hjärtfel, tumörer eller autism.

 

 

Diagnos: suicidförsök (tågolycka)

Psykosomatiska sjukdomar får vi för att kroppen är själens boning.

Och jag personligen har slutit mig till att om man besväras av sådana symtom är Yoga 

För enkelhetens skull delade jag länken till den bästa yogan jag känner till. Väl medveten om att inte alla är smålänningar. Yoga stimulerar både kroppen och sinnet. Kundaliniyoga innefattar även mantra och meditationer. Om det läkandet ska jag skriva en annan gång, annars blir jag långrandig. Om jag inte redan har blivit det.

 

Sorgen efter en relation

Sorgen efter en relation

Att sörja är ett begrepp som innefattar många olika sorters sorg.

Gud ska tydligen ha sagt att han inte lägger fler bördor på ens axlar än man orkar bära. Innebörden tror jag att jag har förstått. Det betyder inte att en viss människa är starkare än en annan och att Gud därför ger de tyngsta bördorna åt den själen. Jag tänker mig ett litet barn som förlorat sitt husdjur. Eller det lilla barnet som en gång var jag själv och som hade en moder som i sin tur sörjde sin far. Min moders sorg efter min morfar drabbade mig hårdare än någon visste.  Det blev en av mina första sorger. Att se en förälder sörja så svårt och så länge. Min morfar blev bara 66 år, och vid den tiden var jag själv en liten rädd flicka på sex bast.

Gud lägger inte fler bördor på axlar som inte orkar bära mer.

Det finns sorger som kan tyckas “små”. Barnets sorg efter sin döda hamster, hamstern med en livslängd på ca två år. Minns du när du var barn, hur sakta tiden gick och hur evinnerligt långt ett år kunde vara? Den “lilla” sorgen är precis lika stor som den “stora” sorgen. Eftersom det lilla barnet inte orkar bära mer än så. Jag har börjat se det som en slags praktik.  Först den lilla sorgen som min mor bar efter sin far. Sedan även sorgen efter den som varit en älskad morfar. Min sorg och min mammas sorg.

Svarta slöjor och sorgband,

fick man bära på den tiden. Barn skulle inte vara med på begravningar. Var de under 12 år fick inte besöka sin döende morfar på sjukhuset. Barn behövde inte heller sörja. De fick stå ut med livets gång. Och med att vissa behöver lämna oss i förtid och som kan vara svårt att förstå.

Livet ska innehålla alla nyanser,

det ska få innehålla alla sorters känslor. Ibland finns det glädje, lycka och frihet. Hur skulle man kunna skratta om man aldrig hade gråtit?  Den cirkel som ibland kallas för livets cirkel är som ett spel, ett Fia-spel kanske. Man börjar i ena änden och slutar i den andra. Men det finns ett “aber” och det är att en cirkel har inget slut. Det finns inga mellanrum, det är ett hjul som snurrar och snurrar. Kan man tänka sig att man snurrat i cirkeln hela tiden? Man föds, man dör, man föds? Det kallas reinkarnation inom den andliga filosofin och i vissa religioner är återfödsel inget alternativ, snarare ett faktum inom en specifik tro.

För att kunna känna sorg behöver man också ha upplevt glädje.

Därför finns det glädje i sorgen och det är inte bara ett svart mörker. Vi har våra vackra minnen  som får oss att le lite grand. Och vi har våra svåra minnen som ens sinne slår ifrån sig, men som sinnet behöver ta till sig. Det går inte på en gång, utan behöver komma lite i taget. Det är en process som är olika för alla. Både hur man uttrycker sin sorg och hur länge den varar. För mig personligen handlar min sorg om att våga tro på ett liv efter detta.

Förhoppningsvis är det då ett liv utan smärta. Och ett liv utan smärta är ett inget-liv. Kan du inte sörja, kan du inte skratta. Det blir en tillvaro av ingenting alls. Ja, så kan man ju filosofera i all oändlighet. Men egentligen tänkte jag skriva om den sorg som uppstår i relationer, där en person blir bortvald, det vill säga kärleksrelationer, eller snarare sexuella relationer.

Sorgen av att bli bortvald, eller att tvingas välja bort,

den sorgen kommer ur intima relationer. I dessa relationer där man trott att man äntligen hittat rätt person att få dela återstoden av sitt liv med, där man lagt ofantligt mycket hopp, energi och bortförklaringar i. Den sorgen som ibland kan vara minst lika svår som när någon dör. Är någon död lär man sig att den är död. Blir man sviken av någon man trodde var en vän och den så kallade vännen fortsätter befinna sig i den levande världen, då har man inte bara blivit bortvald och övergiven, utan känner även som om man inte duger. Man var inte bra nog, man dög inte. Vad gjorde jag för fel .och så vidare i alla oändlighet.

Man kan också vara den som tvingas lämna en relation man trott och hoppats på.

Då blir sorgen annorlunda, på så sätt att man hade helst velat slippa såra någon annan. Men att stanna och inte känna attraktionen längre, magnetismen och de värderingar man en gång delade, som nu slitit för hårt på kärleken. Slitit och tärt, medan man kanske kämpat för att få det att fungera.

Det goda beskedet till er som sörjer har jag fått kanaliserat till mig.

Inget har hänt i onödan. Livet är både en skola och ett spel. Livet och dess naturliga essens är: “Starkast överlever”!  Du som just nu sörjer en älskad vän som svikit dig, som ännu finns i livet, och där du känner dig som om du inte dög. Det är bara en skola och ett spel. Inget sker i onödan, allting är en övning och en förberedelse. För vad kan jag eventuellt förmedla till enskilda personer, men det är inte samma för alla. Vi har olika liv att leva, olika uppgifter som de flesta av oss har glömt.  Och våra själar har levt olika långa liv. Att en ung människa dör, betyder inte att själen var ung. Det kan betyda att till slut ha uppnått den ultimata vilan. Men ändå i en viss medvetenhet där man kan gå ner och guida eller kanalisera andevärlden till de berörda som låst sina hjärtan.

Det blev ett långt inlägg, men ändå inte.

För jag hade kunnat fortsätta förklara och trösta i alla oändlighet. Men då blir det inte ett blogginlägg, det blir en roman. Kanske en dag har jag samlat så mycket fokus att den där romanen eller biografin skrivs.

Hopp

Det är som mörkast före gryningen
Mona privat foto

 

 

Till startsidan