Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Tarot, Ess i svärd – min tolkning kopplat till min sorg

Tarot, Ess i svärd – min tolkning kopplat till min sorg

Tarot för att komma vidare i sorg och personlig utveckling

Det upphör aldrig att fascinera mig, hur väl Tarot passar in i mitt liv. Jag frågar, tolkar, tar mig framåt. Jag var en sämre människa innan jag lärde mig att använda Tarot, för att förklara beteenden, lära nya beteende och inte minst för att träna min egen uppmärksamhet.

Fyra år i sorg

Först var fasan bara en tanke, eller en gnagande oro, fasan jag såg drabbade andra i liknande situationer. Gång på gång fick jag läsa i vår stödgrupp på Facebook att fasan slagit till igen. Fasan är en förälders största mardröm. Det spelar nog ingen roll hur eller varför det händer, fasan verkar vara lika fasansfull för varje drabbad förälder.

Till tröst för den som sörjer sitt barn

Vi har alla hört det, de små uppmuntrande orden som är menade till tröst. Man vill inte bli arg. Man blir ledsen och besviken. För inom sig vet man att ingenting kan vara värre än att förlora sitt barn. Livet går vidare, vi har märkt det! Tiden läker alla sår, nej, det tror vi inte på, Vi tror inte på det för att vi i stödgrupperna träffat på föräldrar som sörjt sina barn i många, många år. Visst ändrar sorgen karaktär och visst kan man vara lycklig ibland. Men det verkar som om ingen dag kan passera utan att vårt döda barn finns med oss.

Ess i svärd handlar just om stora förändringar.

Crystal tarot ess i svärd
Crystal tarot ess i svärd

Det är det starkaste kortet för stora livsförändringar och därför ska det i min situation och för min frågeställning tolkas som förändring i min upplevelse av sorg. Ess i svärd tillhör den lilla Arkanan och hör till elementet luft. Luft kopplar vi ofta samman med det mentala, tankar och hur de påverkar och skapar ens framtid och hur dåtid hanteras. Ess i svärd är lite som en blixt från klarblå himmel. Det är dags att hitta sig själv i sorgen. Kortet är det första i svärdssviten  och betyder för mig att jag påbörjat min väg till förändring av min livssituation och att jag börjat hitta tillbaka till det som egentligen är jag.

Intressen man haft förut

Puffa yoga
Puffa yoga

Det är bra om man kan återuppta dem när man orkar. Det är det enda som kan hjälpa en vidare då kreativitet, skapande och rörelse är det som utgör vår innersta kärna, och som är ett utmärkt sätt att låta hjärnan vila i skapandet. Det handlar även om insikter. Sorgen kommer alltid finnas där, men vill man må som jag har gjort och gör? Man vill och man får må bra. Våra barn vill inte se oss ledsna. Allting har en mening! Så tror jag, och det har hjälpt mig komma förbi vissa hinder som uppstår längs vägen. Vi föds och vi dör, vi var döda innan vi föddes, det är livets cirkel, the circle av life

Tarotkortet Tornet och personlig utveckling

Tarotkortet Tornet och personlig utveckling

Blogginlägget innehåller länkar från Canvastavlor –topplistan

Tarotkortet Tornet och personlig utveckling

Jag satt och tittade på lite olika tarotkortlekar idag och hittade i min ägo The Classic Tarot

Omslaget var ganska slitet och trasigt, men däremot var korten i perfekt skick. Min samling av tarotkort är inte jättestor, men jag har några olika. Uppmärksammade  att språket är spanska och att bilderna påminner mycket om en av de mest kända lekarna, den franska The Marseille Tarot 

The Marseille Tarot 

finns även den i min hylla, men i mer använt skick. Den har inte direkt varit min favorit, men ändå så pass välkänd att den varit värd att införskaffa. Klassikerna är ju annars The Rider Waite Tarot och den mer ockult använda Toth Tarot, gjord i flera varianter, varav den ena innehåller tre magiker, jag vet inte hur pass vanlig den är, men jag har en sådan lek och även den vanliga med e n magiker . Toth Tarot är en skapelse av Aleister Crowley, men som ritats och målats av Lady Frieda Harris. På den tiden som www.paranormal.se var popppis tillförde jag många texter. Paranormalsidan ligger ofta nere, men flera av mina texter har jag lagt som länkar här

Tillbaka till Tornet!

Om detta kort kunde jag skriva en roman. Men det har jag inte tid med. Jag är fortfarande en mycket stressad person med min ptsd, som ständig följeslagare. Men om jag fattar mig kort så är kortet nummer 16 i den stora Arkanan. När jag ser kortet ser jag hur mitt liv slagits i spillror. Det jag har byggt upp mitt liv omkring, slagits och krigat för – det finns inte mer.

Tarotkortet Tornet
Tarotkortet Tornet

Tornet har rasat och människorna har fallit. Jag har fått ett livsval och jag får själv jobba med att komma på rätt köl igen. Det betyder ett nytt och annorlunda liv för mig. Det känns väldigt starkt. Jag behöver hitta min inre kärna, och släppa min roll som endast mamma. Mamman i mig behövs inte mer. Inte på det gamla sättet. Jag tolkar detta som att jag är på väg framåt i livet. Nummer sex är jämnt nummer och stabilitet, 1+6 =7. Och jag letar efter min väg och  mina val. Något hemskt hände i mitt liv. Jag kan inte ändra på det. Jag kan lägga mig i sängen och gömma mig från omvärlden. Eller kan jag förstå det psykologiska djupet i kortet som kom fram idag. Att det egentligen bara finns en väg. Och den vägen är uppåt!

Jag går framåt!

 

 

Sorg-bearbetning med hjälp av Tarotkort

Sorg-bearbetning med hjälp av Tarotkort

Inlägget innehåller länkar till Roliga prylar

Tarotkortet Temperance – Måttfullhet balans och  väntan.

Så gott som varje dag sedan ca 35 år tillbaka, drar jag ett kort från någon av alla mina tarot-kortlekar. För det mesta gör jag det numer för min egen skull, efter att i alldeles för många år arbetat professionellt med vägledning och karaktärsanalyser. Om jag drar kortet på morgonen blir jag mer uppmärksam på tecken, symboler och händelser där det kan ta plats i mitt eget liv. Ofta väljer jag också att dra kortet på kvällen för att se hur det kan passa in i min vardag och för dagen som just fallit i skymning. Så gott som alltid drar jag ett kort innan jag skriver mina blogginlägg, men det är något jag börjat med på senare tid. Jag har skrivit lite om Tarotkort här

Temperance tarot Måttfullheten ur Crystal Tarot
Temperance tarot Måttfullheten ur Crystal Tarot

Att tolka enstaka kort i ett sammanhang

Jag känner mig ganska specialiserad på att tolka enstaka kort till ett större sammanhang, utifrån det amerikanska perspektivet att aldrig försöka styra någon annan persons vilja eller önskan.  Jag tror att skaran som kan tolka in ett sammanhang i ett enda kort är ganska få. Mina kunskaper har jag fått under många års praktik på ett seriöst amerikanskt forum, där jag även agerat mentor åt ett flertal studenter. Och trots detta finns det bara mer och mer kunskap att inhämta, fler och fler tecken, symboler och arketyper. Om mina meriter kan du delvis läsa om här

Tarot professionell vägledare
Tarot professionell vägledare

Du har chansen att få gratis spådom 

Frivillig donation uppskattas.

Finns nytt att lära varje dag

Jag har en speciell anteckningsbok med flera sidor för vart och ett av de 78 korten. Där skriver jag, när jag hinner och orkar, ner alla nya insikter och reflektioner jag får från just det korten. Detta har gjort att jag kan rabbla nyckelord för varje kort, vilket är grunden om man vill lära sig Tarot från grunden och den symbolik som följt dessa kort på sin resa över världen med början i Italien under 1400-talet (det är vad man tror, ingen vet säkert).

Orakelkort

Det finns också en uppsjö med Orakelkort som man kan använda. Dessa har oftast ingen grundbetydelse så som tarotkorten har. Jag brukar använda Orakelkorten The power of surrender som inspiration när jag skriver ur mig min sorg. Orakelkorten är bra träning för intuition och uppmärksamhet på tecken och budskap från andra livsformer som till exempel andar och högre former som vägledande andeguider  (förklaring enligt Terry Evans) och  så vidare.

Arkana betyder hemlighet

Det är många som väljer att tolka Tarot intuitivt och det gör man naturligtvis som man vill med. Dock är det så att dessa kort är uppbyggda på ett annat sätt med stora och lilla arkanan. Arkana betyder hemlighet. Varje siffra har en numerologisk aspekt att ta hänsyn till. Varje kort hör till en viss svit, varje färg ger en ledtråd . Det finns gott om symbolspråk i tarotkorten. Ja, man lär sig efter hand, men det finns alltid mer att lära. Och ibland kör man fast eftersom man börjar tänka och fundera. På så sätt blandar man kunskap med intuitionen, eftersom inget kort kan betyda exakt samma sak för alla händelser och/eller personer.

Tarotkortet Temperance

Idag blev mitt kort Temperance. Det anses av många vara ett av de svårare korten att tolka och byter dessutom plats med andra kort i vissa lekar. Kortet tillhör de 22 numrerade korten i stora Arkanan och innehåller massor av information. Vi behöver förstå att alla energier har sin plats i ens verklighet och att det inte finns något rättvist eller orättvist med själva livet. Det är vi människor som styr och ställer med våra tankar och våra krav på vetenskapliga bevis. Det går att utveckla hur långt som helst om man vill. När jag tolkar samtidigt som jag skriver och tvärtom händer det att min ledare tar över och kanaliserar genom det jag skriver och jag tänker att jag ska ta reda på lite mer om automatisk skrift. Med eller utan mina kort.

Temperance, Måttfullheten

Korten Temperance har för mig visat sig som ett kort som dyker upp mellan två stora händelser. Och medan man väntar behöver man vara ödmjuk, tålmodig, försöka att inte tappa tron. Kortet har  nummer XIV, det vill säga nummer 16. Detta kan man laborera med även numerologiskt och är man lite tränad börjar det mesta falla på plats i sitt sammanhang. Jag tolkar korten Jungianskt och med psykologisk inriktningar. Här är en intressant sida om olika personligheter enligt Jung.

Så söt Yoda-dräkt för de minsta

Baby yoda dräkt
Baby yoda dräkt

 

Skogen har läkande krafter (the power of surrender)

Skogen har läkande krafter (the power of surrender)

Skogen har läkande krafter

Blogginlägget innehåller länkar från Canvasbutik

Den 5 december 2017 är en dag i livet som för alltid fastnat i mitt minne. Det var den dagen polis och präst gav mig ett dödsbud. Min  yngsta son var död. Jag har skrivit mycket om denna händelse, bland annat här.

Den sista godnattsagan

Men allt går inte berätta om på en gång, det skulle bli för mycket, det skulle ta alltför lång tid för mig att fokusera, minnas och förvandla upplevelser och känslor till ord. Dagen är noterad i min gamla blogg: Den sista godnattsagan

Jag minns inte hur och var jag började blogga, men jag minns att jag flyttade till blogspot då Metrobloggen lades ner. Jag hann spara alla mina inlägg, då jag inte visste hur jag flyttade bloggen. Dessa gamla inlägg från alltings början finns som sagt sparade där.

Skogen var vad jag kom att tänka på när jag tittade på dagens kort.

Surrender to the beauty of the natural worldf
Surrender to the beauty of the natural world

Det första som hände den 5 december 2017 har jag skrivit så mycket om så det torde vara lätt att hitta.  Jag har inte skrivit om vad som hände efter att poliserna och prästen lämnat mitt hem.  Och om det ska jag skriva i något annat inlägg så småningom. Inte för att be om medlidande, utan för att visa reaktioner man kan få och som kanske kan vara till tröst åt andra drabbade. Man är faktiskt aldrig ensam. Jag har förlorat två barn, men jag känner till de som förlorat tre. Och de som förlorat hela sin familj.

Vad ska jag ta mig till med denna smärta?

Den 6 december vaknade jag upp till en helt ny verklighet som är svår att beskriva. Det som nyss var så intensivt fanns plötsligt inte mer. Jag försökte förstå och som filosof försökte jag redan i chocktillstånd söka efter sätt att överleva. Inte för att jag hade någon lust, utan för att jag hade ansvar och vilja. Där någonstans kände jag att jag behövde komma ut i skogen.

Skogen låter mig ta del av alla elementen

Och jag tror att det är vad dagens valda kort bekräftar för mig. Att acceptera att jag behöver släppa taget om det som har gått förlorat. Och sätt på hur detta arbete med mig själv skulle kunna ske.

Dagen före dödsbudet togs denna bild av Zanna (rip) och Ruffa, Jespers valp

Zanna och Ruffa 4 december 2017
Zanna och Ruffa 4 december 2017

Så i  naturen har jag hittat så mycket tröst och läkande. Jag har varit i skogen och skrikit det högsta jag kan och det har gjort att jag kunnat släppa ut mycket spänningar. Skogen är ett av de sätt som hjälpt mig försöka läka. Kanske mest av allt.

Topplistan Canvasbutik

 

Ha tillit till din intuition! Andlig utveckling!

Ha tillit till din intuition! Andlig utveckling!

Andlig utveckling

Inlägget innehåller länkar till PFC och Nextory

Jag talar mig alltid varm om PFC-kortet, det perfekta och enklaste sättet att ha koll på vad som handlas. Även att skapa budget och olika mål. Gratis att prova!

Idag ska jag skriva lite om kraften vi har inom oss själva och hur vi kan träna oss i tillit till vår kraft via andlig utveckling

Det är lätt att säga, men svårare att genomföra, med tanke på alla intryck och all påverkan utifrån. Inspirationen kommer även idag av orakelkorten jag tidigare skrivit om och som har blivit speciella för mig. Bland annat har jag skrivit om förändring här.

Jag har också skrivit ett inlägg om ödmjukhet, om att lätta på sitt ego och låta någon annan få rätt ibland.

Vartenda kort har som rubriken The power of surrender, till syfte att ge oss själva bekräftelse. Syftet är även att påminna oss och att stärka oss i det vi egentligen redan vet.

Jag återkopplar det mesta jag skriver om till händelser i mitt liv, framförallt mina fyra söner och  till all lärdom jag fått av det. Det är intressant att dra dessa kort, stanna upp i nuet och se vad som kommer för ens inre syn

Idag kom nedanstående kort upp:

Surrender to trust
Surrender to trust

Detta får mig ofelbart att minnas alla så kallade “goda råd” man, som nybliven förälder fick. Alla broschyrer, instruktioner, kontroller, släktingar, mor- och farföräldrar, u name it! Medan allt man ville var att vila med sin nyfödda bebis för sig själv och att möta detta nya liv. Att vara ifred och klura på vad för liten individ man fått att göra med. För vi har ju alla olika personligheter. Inte ens tvillingar har samma personligheter. Så varför skulle då mitt barn stoppas in en skokartong som var för liten för deras kreativitet. Om detta ämne finns mycket att skriva då man väl kommer igång, men det får bli en annan gång.

Anton, liten och vild med skyddshjälm
Anton, liten och vild med skyddshjälm

Jag älskar detta foto.Med alla goda råd från alla håll och kanter blev jag förvirrad och tänkte: Om jag tror på en sak, men gör något annat och allt blir fel – då kommer jag klandra mig själv och andra. Så istället bestämde jag mig för att följa mitt hjärta och därmed förhindra att jag, i framtiden, skulle skuldbelägga mig själv. Jag följde min intuition och jag hade oftast en telempatisk kontakt med mina fyra söner. Har skrivit lite om telempati här

Intuition

Att lita på sin egen intuition är ingenting som vår svenska skola lär ut. Därför blir vi ofta osäkra. Jag skulle gärna rekommendera en kurs i medial utveckling steg 1 om du är nybörjare. Där kan du få stöd och hjälp att släppa ut det du tror och tänker, men inte vågar säga. Sådana kurser ger ofta god feedback och gör oss mer uppmärksam på symboler och tecken,

Jag har gått många kurser och har alltid känt mig trygg, visst har det tagit emot många gånger. Men grejen är ju den att alla vill veta vad just DU tänkte på just då. Lite skrämmande i början, men snart växer tilliten till dig själv och att din intuition är väl värd att lyssna på. Dock är ämnet stort och ingenting som kan avhandlas i enstaka blogginlägg. Följ mig gärna på sociala medier och på blogbiz. Jag har mycket att säga och en lång och tuff livsresa att dela med mig av.

Nu ska jag vara lite partisk och rekommendera två olika personer som varit mina kursledare inom andlig utveckling.

Livskraft Eksjö med Jennie Fridh

Unika samtal med Linda Kensén

Läs gärna Jespers bok 

Eller Katarina Morfina

Den enda du kan förändra är dig själv

Den enda du kan förändra är dig själv

Inlägget innehåller annonslänkar från Soul Factory

Jag tänkte inleda detta inlägg med

“Sinnesrobönen” 

Alla kan be den, men inte alla kan förstå den. För att få hjälp att förstå den har jag ibland använt mig av orakelkort vid namn The power of surrender. Du kan köpa den till dig själv här 

Du kan behöva vägledning

Att förstå innebörden av “att släppa taget” har tagit mig många år, många sorger och misslyckanden. Hur då släppa taget? Hur gör man när man lider och hjärtat slits i tusen bitar? Hur släpper man taget om denna hopplösa smärta?  Tidigare inlägg om upplevelsen kan du hitta här.

 Idag drog  jag ett nytt kort för detta,

Ja, det gäller att kämpa och att komma vidare i livet. Om vi ska må bra kan vi inte fixa andra, bara oss själva. Vi kanske kan fixa sättet som vi förhåller oss på och de förväntningar vi har, men aldrig någonsin ska du tro att du kan rätta till någon annan människas problem. Jag har försökt och jag är nog till och med född sådan. Vad jag fått veta, efter alla år av studier och att lyssna till andra personers lidande, är att det mesta har sina rötter i barndomstrauma. Trauman som man kanske inte ens minns. Men när du väl hittar ditt eget personliga trauma kommer du att se det och förstå det. Det kommer att riva upp såren. Bra eller dåligt? Jag vet inte än. Man har ju rätt att gå vidare och tro att allt varit bra.

Fix you
Fix you

Men en gång var du ett litet utsatt barn utan kraft att försvara dig eller förstå vuxenvärlden.

Därför är det fullt möjligt att du bär på ett trauma från barndomen och därmed skulle även dina jobbiga känslor kunna klassas som ptsd

Det vill säga post traumatiskt stresssyndrom.

Och den enda som kan fixa detta är du själv!

Du har givetvis möjlighet att söka hjälp inom olika instanser, få råd, få mediciner, terapi och så vidare. Men bara om du vill och orkar. Det jag vill komma fram till är att man behöver läka sig själv och att lära sig att förhålla oss till de situationer som uppstår i livet och runt omkring oss. För att orka fortsätta leva, trots våra trauman från barndomen eller från vuxenvärlden. Från söndertrasade relationer och brustna hjärtan.

Intressant nog var kortet jag drog slumpmässigt idag

Surrender the idea you can fix someone.

Det fungerar inte, därför att varje människa som är vuxen har ansvar för sina egna val och behöver hitta sina egna sätt att laga sig själva.

streptococker efter injektion
Streptokocker efter injektion

På fotot kan man se min son Anton, som hade många svårigheter, och kanske var för skör för livet vi lever här. Vid tillfället miste han nästan högerarmen. Han spelade gitarr som en Gud.  En del fel i denna kanske, men de jammar, Anton och hans pappa…. Vila i frid, saknad, älskade barn! Jag saknar dig med mitt brustna hjärta

Citat: Symtomen har gjort att bakterierna ibland i folkmun kallas “mördarbakterier”. Sjukdomstillståndet är livshotande och det är viktigt att få rätt vård snabbt. Infektionen behandlas med antibiotika.

Berörande video

Orättvisor i vården av beroendesjuka med mera

Inlägget innehåller annonslänkar från Nextory 

Rekommenderar denna blogg idag!

Orättvisor i vården av beroendesjuka med mera.

För snart 20 år sedan, jag minns inte exakt, slutade jag att använda nikotin.  Nikotin är ett beroendeframkallande nervgift. Det var ett löfte till mina barn att jag skulle sluta innan årets slut och jag tror att det kan ha varit år 2003. Men eftersom jag har tappat tidsuppfattningen minns jag inte precis vad som hände den perioden. En sak är i alla fall säker; tack gode Gud att jag slutade, just då. För det var den tiden när allt kändes ok och bra. Jag var uppåt i min biorytm, vad det nu är), och kände mig kreativ, rik och lycklig. Men jag var en inbiten nikotinist. Verkligen inbiten! Jag hade börjat tidigt, redan som barn och när jag var 15 år gjorde jag mitt första försök att sluta.

Rastlösheten var spöket och demonen

Nikotinet hjälpte mig mot min rastlöshet som jag alltid burit med mig – den rastlösheten som gör att det, hela tiden, behöver hända saker och ting, att jag inte kan stanna upp och njuta av ögonblicket, utan måste stressa vidare hela tiden. Ända tills jag rökt så mycket att hjärtat flimrade och andningen var så snabb att jag inte längre kunde följa guidade andningsmeditationer. Jag kunde inte heller föra normala samtal, eftersom min röst kändes helt förstörd och jag behövde harkla mig hela tiden. Det var dags!

Demon bild
Demon bild

Men det var inte första försöket.

Bakom mig hade jag mängder med mer eller mindre långa uppehåll eller som jag hellre hade velat kalla dem: avslut. Jag var storrökare och tenderade att bli kedjerökare. Men en dag var det nog. Jag kände mig sjuk när jag vandrade i skogen. Och när jag trodde att någon högg ner träd med yxa, var det istället mitt eget hjärta som bankade så hårt. Jag hade läste boken ”Äntligen icke-rökare” av Allen Carr. Boken påverkade mitt kognitiva tänkande och jag började se nikotinet som en röd liten demon i bakhuvudet. Jag skulle kunna svälta den eller göda den, valet var mitt och motståndet hårt.

Men som tur var fanns det en genväg, en medicin

Eller ett nikotinsubstitut som är väl känt i dess olika former, varav det mest kända torde vara Nicorette. Detta var ingen billig medicin, men jag kunde köpa den på Willys, eller om det hette Hemköp på den tiden, jag minns inte. Jag hade provat förut med Nicorette, men det hade alltid slutat med återfall. Men just den här gången så lyckades det. Efter alla cigarretter, snus, tuggtobak, you name it, så var det ändå den dyra medicinen som hjälpte.

Jag kunde välja styrka och mängd efter eget önskemål

Jag tänkte det får bli en ordentlig dos så jag inte känner, någon som helst nikotinbrist. Jag köpte tuggummi och plåster, de starkaste jag hittade och det ena plåstret skulle verka 24 timmar, alltså dygnet runt. Jag skulle inte behöva vakna och känna mig nikotinsugen, bara känna mig irriterad och deppig för min brutna rutin att gå upp på morgonen, dricka kaffe och röka cigarretter.

Och varför tar jag upp detta helt plötsligt, kan man fråga sig.

Jag gör det på grund av orättvisan i hela det förbaskade systemet. Och att vissa måste vara friska innan de får vara sjuka. Och vilken sjukdom jag syftar på är väl inte så svårt att lista ut? Jag syftar på beroendesjukdom och jag tror att det är den enda sjukdom, där man först måste bli frisk innan man blir sjuk. Vid alla andra sjukdomar har man rätt till en medicin som hjälper, det vill säga, i de fall det finns en medicin.

Man tar sig för pannan!

Unga människor självmedicinerar och får ingen hjälp. De vill sluta, men får ingen medicin, även om de ber om det. Det går inte för sig att dela ut beroendeframkallande mediciner till patienter som är beroende. Men det går bra att dela ut hjärtmedicin till de som riskerar att dö av hjärtsjukdom. Jag kan visserligen, som icke-beroende, se skillnaden, samt förstå uppsåtet till varför detta sker.  Är det verkligen så här vi ska behandla våra medmänniskor?

Ska man behöva lägga sig på järnvägsspåret?

Ska man behöva lägga sig på järnvägsspåret som Jesper gjorde, eftersom man vet att man blir av med sin medicin om man har tagit ett återfall? Ska man behöva överdosera till exempel en receptfri medicin som Loperamid för att få en helt normal behandling med  Laro-programmet: Subutex, Suboxone, Metadon eller Cannabis? Ska våra medmänniskor inte våga söka sig till vården när demonen förlett dem tillbaka in på den självmedicinerande vägen? Ska man verkligen plåga ihjäl sina medmänniskor, innan de kan få en medicin som hjälper. Som Nicorette till slut hjälpte mig. Hur många fler ska dö i skräck för inlåsning och tvångsvård?

Järnväg, järnvägsspår, räls
Jag provade att se dödslängtan från mitt barns perspektiv. Så ja la mig ner på rälsen.

Jag bara undrar….

Som mina eventuella läsare säkert förstår var mitt inlägg om nikotin en liten petitess för att påvisa orättvisor i vården. Jag var inte guds bästa barn, men jag slapp bli jagad, och plågad så långt det var möjligt på den tiden. Fotot symboliserar ungdomens längtan att prova nya saker. Oftast de saker som vuxna gör. Röker och super.

Längesen och utan ansvar för andra
Längesen och utan ansvar för andra

 

 

 

När jag går ensam

Inlägget innehåller annonslänkar från Nextory

Att gå ensam

Det är svårt att förklara hur det känns när jag går ensam. Jag har nog alltid varit en tänkare. Men när jag är ensam blir tankarna förvildade, eller hur jag ska uttrycka det. Kanske skulle jag lyckas ta tillbaka kontrollen, men vet inte om det är det jag vill. Jag vill tro att mina barn finns här med mig och jag vill tro att de talar till mig genom olika tecken, varav musiken är ett av tecknen. Musiken var ju allt för dem.

Budskap från de döda

I ensamheten, tror jag att musiken i hörlurarna ger mig budskap från mina döda söner. Det är dock inget jag känner för att berätta för mina läkare, då de har en utbildning som baseras enbart på vetenskap och emperiska bevis. Det fanns en tid, då jag själv studerade på en vetenskaplig nivå. Och jag upplevde att jag tappade lite av min intuition, min andlighet och min förmåga att stilla ta till mig tecken från universum och det jag upplevde behövde analyseras och studeras. Det var som om jag började tappa min förmåga att se andra utifrån ett andligt perspektiv. Och att min förmåga till prekognition förminskades.

Jag skulle inte vilja att det blev så. Jag var intresserad av att lära mig teorier, metoder och så vidare. Men samtidigt var det förundrande att uppleva att jag tappade bort mitt hjärta för att min hjärna skulle ta över. Min förmåga att känna, känna på mig, tro med mera, allt gick till mina egna analytiska vetenskapliga studier och jag visste inte om jag borde hoppa av min utbildning, eller stanna i det trista varandet.

 

Mina söner var vid liv

Mina pojkar var vid liv när jag studerade. Jag vet inte om jag inbillade mig att jag skulle “bli något“, som Magnus Uggla sjöng 1977. Lyssna på Plast! Det finns ett budskap i den låten.

Det var vår tid då

Tiden när det fanns mänsklighet och empati. Tiden innan mina barn dog, den tiden som mina döda söner inte fick känna. Stödet som kom från musikerna som proggade och som säkerligen hade kunnat ge det stöd som mina barn hade behövt och som jag själv behövde för att inte spåra ur. Jag kunde hämta luft, Uggla var en av dem som förstod, inte ensam, det fanns fler, men Uggla fick en särskild plats i mitt hjärta med sitt 1977

Ett ljus i mörkret för mina barn
Ett ljus i mörkret för mina barn

Jag lever. Jesper och Anton är döda. Jävla skitliv!

Rekommenderar er att läsa Jespers bok för att få lite förståelse för smärtan!

Sorgens fåglar är svarta.

Sorgens fåglar är svarta.
Inlägger innehåller annonslänkar från Nextory

Klump i halsen, sorg

Jag har gått omkring med en klump i halsen en längre tid. På hösten är det lätt att känna sig vemodig. Mycket i naturen vissnar och förlorar sin färg, och naturen förbereder sig på vila. En del natur är perenn och återkommer år efter år, men andra delar i den tappar sin glans för all och evig tid. Många minnen från svunna tider dyker upp och nostalgin plågar min själ medan jag tänker på en dikt av vår älskade poet Pär Lagerkvist:

Här kan du lyssna när Pär läser sin dikt.

Kanske är jag sorgsen och tråkig idag, det enda jag försöker är ändå att dela med mig av allt som kan dyka upp inom en när man jobbar med sin sorg. Snart har det gått fyra år sedan den stora tragedin inträffade, en tragedi som jag även sett i min livslinje i handen. En del av mig som oroat sig, en del som slagit bort vissheten jag burit med mig sedan Anton föddes.

Jag går in i en blomsteraffär och tittar mig vilset omkring och jag tar en nummerlapp, nummer 34. En vänlig expedit kommer fram till mig och jag vet inte riktigt vad jag söker. Så jag säger att jag känner någon som ligger  på kyrkogården och som fyller 30 år i morgon. Jag säger inte att min son är död och att han skulle fyllt 30 år i morgon. Ingen behöver beklaga. Jag pratar inte så mycket med andra längre om tragedin och om den stora sorgen.

Det känns som om min son ler lite där på andra sidan dimman

Jag vet så klart inte vad jag söker, men jag är säker på att jag hade hittat det om det funnits. Det känns som om min son ler lite där på andra sidan dimman och det känns som om vi båda längtar efter varandra, men till sist accepterat att det är på det här sättet just nu.  Min son, Anton, skulle varit ett oktoberbarn, men blev ett septemberbarn. Kan man säga att vi hade  tur som överlevde? Vi var nära döden båda två den gången. Därför kom Anton att födas ca fyra veckor för tidigt. Mitt höstbarn! Och jag köper ett gravljus.

Ofta gick jag här med pappa

Med samma tunga klump i halsen går jag vägen över kyrkogården som jag gjort så många gånger förr. Inte bara för mina döda barns skull, utan för många andra anhöriga och vänners skull. Ofta gick jag här med pappa och tankarna och filosoferandet var intressant, men också skrämmande. Nu går pappa inte mer utan han sitter i sin rullstol på äldreboendet och sörjer sin maka och sina barnbarn. Precis som jag sörjer min mor och mina två yngsta söner som nu vilar i frid. Bredvid sin farfar är de begravda. Det var bra att farfar slapp uppleva mina pojkars död, tänker jag ofta.

En stor myra kryper upp för min arm

Jag sätter mig på gräset vid graven och rensar lite vissna blommor. En stor myra kryper upp för min arm och jag tänker att Anton skulle vridit sig av skratt för att den valt att krypa på just min arm och inte på hans. Jag är ensam vid graven. Det är bäst så. Jag tänder ljuset och sätter det på Antons sida vid deras gemensamma grav och det känns som om Anton har kommit till ro. Men klumpen i halsen finns kvar och det är fortfarande omöjligt att förstå allt som hänt. Jag sitter kvar en stund och spelar musik och jag känner det som att vi ändå når över gränserna. Min spel-lista på Spotify, valde att automatiskt spela upp: Karma Chamelion

Jag skulle gått i morgon och satt blommor och knutit ballonger åt Anton. Men som jag känner mig idag, vet jag inte om jag kan klara av att gå dit och förstå att min son fyller 30 år. Men jag kan inte krama honom.  Kanske går jag dit, kanske inte, men det var viktigt för mig att veta att när morgonen kommer brinner det ett ljus vid hans grav.

Anton, liten och vild med skyddshjälm
Anton, liten och vild med skyddshjälm, att vara med mina barn var det bästa som fanns.

Jag går vidare.

sorg
sorg

Läs och försök förstå Jespers bok

Hur det är att bli överkörd av ett tåg

Inlägget innehåller annonser från Nextory   

Hoppa framför tåget suicid
Hoppa framför tåget ,suicid, gör det inte, jag känner en som överlevde.

Att bli överkörd av ett tåg skulle vara den mest säkra metoden.

Om man vill dö, då vill man dö snabbt och utan smärta, om det är möjligt.

Det kan ta lång tid att släpas med ett bromsande tåg, medan man själv sitter, hjälplöst, fast mellan två vagnar.

Tänk dig hur det kändes som att vara i en centrifug, där huvudet, gång på gång, slogs mot järnbalkarna. Medan man undrar om det verkligen ska ta så lång tid att dö. Även om det är en smärtsam och vidrig fråga ville jag veta hur min son hade känt sig. Jag ville veta hur det kändes att bli överkörd av ett tåg, för oftast finns det ingen kvar att fråga.

Jag lade mig på rälsen för att försöka känna känslan!

Det var väl ett slags taskigt hopp om att få känna min sons känslor efter hans död. Jag antar att det kan bli så där konstiga saker, då det är svårt att förstå döden.

Järnväg, järnvägsspår, räls
Jag provade att se dödslängtan från mitt barns perspektiv. Så ja la mig ner på rälsen.

Det var ju det säkraste sättet att dö.

Min älskade yngsta son, Jesper, hade googlat.

Och jag vet inte riktigt när tanken föddes.

Jag funderar ibland på när vi blev fast på Helsingborgs station i ca  8 timmar, om det var då tanken föddes första gången.

Lite senare fick vi veta att en man blivit överkörd och dödad av tåget.

Det var anledningen till förseningen.

Lokföraren drabbades av chock och det tog ca 8 timmar att hitta en ny lokförare utan omedelbara trauman. Det var mitt i natten. Så småningom kom det ett tåg som ersättning. Det tog oss till Nässjö.  Från Nässjö fick vi ta taxi till Eksjö. Det går inga krösatåg mitt i natten.

Det är svårt att leva sida vid sida med sitt eget barn, vars högsta önskan är att dö.

Jesper hade diagnosen kroniska suicidtankar, men samtidigt hade han en vilja att leva och komma ifrån det som varit. Jesper var en kämpe, en rebell och en krigare. Vi krigade sida vid sida och det fanns stunder då jag trodde vi skulle vinna, men som de flesta vet var det demonen som vann.

OBS!

Om du eller någon du känner har tankar på suicid, kontakta genast vården. Är det akut ringer du 112.

Självmordslinjen dygnet runt på telefon 901 01

Jesper
Jesper Åhlin

 

Till startsidan